You seem familiar, dear mistress.

Jag vet att vi aldrig fyller varandras behov.
 
Vi är ett värdelöst par.
Du slår mig - Jag förklarar min undergivenhet.
Jag skriker svordomar åt dig - Du tar mig med en famn - Jag faller.
 
- "Snälla, förstå, jag måste gå vidare, jag har en annan."
-"Åh, din toka. Världen är ingenting för dig. Du behöver mig."
-"Snälla, börja inte nu igen..."
 

 Du ger mig blicken. Den där när jag är din sparv. När du påminner om hur tofsig och trasig jag är. Den där när du tycker att jag behöver din famn.
Och du viskar orden av renodlat gift;
 
- "Du vet att du inte klarar dig själv. Du behöver mig. Älskling, du gråter igen. Jag torkar dom jobbiga tårarna, som jag alltid gjort. Jag ger dig en varm trygghet, som jag alltid gjort. Mitt fina fina lilla offer. Var inte otrogen mot mig igen. Du vet vad jag måste göra då."
 
- "Men jag vill inte mer. Jag vill ut!"
 

Tystnaden delar diamanter.
 
-"Och du vet att jag inte ens behöver hitta dig.
 
Jag vet var du bor."
 
Jag är aldrig ensam.

Och varje natt är du där. Varje dag i min skugga.
 
- "Men Saga! Du är helt ensam! Det är igen bakom dig! Det står inte någon i skugghörnet av ditt rum! Det är ingen som förföljer dig!"
 
 
Och det är bara jag som ser dig.
 

Kommentarer
Postat av: jessica

Åh herre, vilken begåvning.

2012-09-22 @ 13:57:40
URL: http://kessen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0