A is for accident.

 
Thirty licks with a belt - playing tricks on myself and I wonder,
does everyone else live this way?
A succession of tests, a triumphant success, each time I'm still intact at the end of the day.
 
Thirty drops in a glass - keep my temper and pass.
With my breath held. You bastards, you lucked out again!
 
It's not really so bad. There’s still mom, there’s still damage to do before they wrest the axe from my hands.
 
It's no mystery: you should obviously go,
before I break everything.
You’re always telling me: that you're dying to know.
But you’re not really listening.
 
How do I manage to station myself in harms way, and only get hit with a ticket for loitering that I have no way to pay? And no strength to argue.
 
My personal demons can scheme with professional care.
Oh, god, they're after me!
 
If I could shut them out just for a second, I swear:
I could stop this catastrophe.
 
Thirty day guarantee but they can't have meant me. After all, I was born to a child-proof world.
No sharp corners or glass, small objects or plastic bags.
Please, these are death to a delicate girl!
 
It's no mystery, you should obviously know:
That I’ll destroy everything.
So don't go telling me: that you're dying to know.
'Cause you’ll get what you're asking for.
 
And I still manage to station myself in harm's way and only get hit with a ticket for loitering, stating I came the wrong day.
Now all the demons are screaming, their wages aren't fair.
I've left a secret kept.
 
If I could shut them up just for a second, I swear:
It’ll look like an accident!
 
I could be decent yet!
 
The magnificent end:
 
I could be president!

Håll i hatten, för guds skull, och var lite mogen för i helvete!

There is a boy in a band who is friends with my french teacher's stepson Sebastian, a very nice gentleman.
He seems to know me but I can't remember him.
"Good god forgive me I'm out of my element!"

And I can't seem to keep them all straight,
I've forgotten which people I like and which people I hate and I'm waiting for someone to shake me and say:

"Hey bitch, your wish is my command, just smile and nod, we'll under-.."
 
standing in front of the sink I'm pretending to wink at pretend paparazzi who hide in the chemicals.
From every locket behind every curtain their lenses ensure that I look lost in thought, yet approachable.

But I can't seem to keep them all straight, I've forgotten which ones I should skip and which ones I should take and I'm waiting for someone to shake me and say:
 
"Hey bitch, don't quit! You're almost dead! Don't give up now! Make friends! Instead of going out, go home! Instead of getting dressed, go back to bed!"

There is a voice on the phone who's convinced I'm alone and I've called because I'm greedy and looking for sympathy.

He seems to like me but I can't relate I would like to get closer
but Christ! All the time it takes!

And I can't seem to keep myself straight, I've forgotten which habits to hide and which habits to fake and I'm waiting for someone to shake me and say:

"Hey bitch, nice tits! You're broke but then you're rich in love! You're great in bed! You'll see the world! You'll knock 'em dead and all the thick books that you've read will count for nothing in the end!"
 

Tjugo har ingen betydelse.

Det Objektiva. Känslosamma. Något påverkat manipulerat.

Ett minne.

Skärande självdestruktivt kräver det mitt salta vatten och jag faller.
Ett svep.
Och där är den vintern.

.

Jackan var fortfarande snöig och du luktade kyla och avgas.
Jag vet du var förskräckt och du hade skäl.
Den första jag valde att låta möta.
Om jag fick ställa mig upp för en kram.
Nej, men du vet regler har aldrig varit vår sak. Håll om mig utan din bedömning.

Du känns som en nyfödd sparv.


Och jag tänkte du ljög. Ett smicker för att döda en tystnad. En lögn för att täcka en annan.

Det är rött. Det där du älskade.

Ja. Det gjorde jag. Jag har alltid haft en dyr smak.

.


Idag vill jag tro att allt var lögn. Det blir minst smärtsamt. Att allt var ett blurrigt påhitt jag i mitt krossade sinne skapat för att överleva en natt och en till.

Men jag stack mig på de torkade rosorna igår.

Dom hade taggar.




Det är en bluff. Ett nummer 53. Ett extra ess.

Jag försvinner.
Jag syns.
Men försvinner.
Inifrån.

En illusion av två personligheter. Vad jag kallar jag.
Och den som syns.

Jag tittar i spegeln.
Ser ingenting.
Jag hör att ni ser.
Men jag ser inte henne ni berättar om.

Jag tar upp tråden. Tar upp tråden.
Men den ligger kvar.
Jag dricker. Tömmer glaset. Släcker törsten.
Dricker dricker dricker.
Men glaset är fullt. Det står kvar.

Jag har århundradets smärtor. Men ingenstans att ha dom.
Jag bär tusentons trötthet. Men är tyngdlös.

Ta mig!
Ta upp mig. Du håller mig i din hand. Du svär att du känner att du håller.
Men du ser. Det du ser.
Jag ligger kvar. Orörd på golvet.

En illusion. Ett hollogram.

Men jag svär! Jag ser ju hör ju till och med kände!

Men det är ett faktum.

Jag finns inte.

Att finnas är en psykisk manipulation. En lek.
Tillfredställning. Men den dör när magin avslöjas. Blir till ett enkelt lurendrejeri.
Men allt säger att förlora inte tron. Se inte igenom trolleriet. Förstör inte leken.

Jag vill inte leka.

Vad är verklighet?

Hungrig av kärlekshetsen.

Jag vill kalla det köttslängtan.

Köttslig längtan efter ditt.

Blodrött.

En hjärtesorg och mil av avstånd.

Du har något jag vill åt.

Ditt skinn.

Ett fodral som gömmer ditt inre.

Något inom dig raderar min barriär.

Jag som var återhållsam.

Rädd.

Säkerheten hos oss. När dom rasar och dör.

Vi sa att vi skulle leva.

Genom taggbusksnår och jag är riven. Blöder och sucktar.

Du har gett mig smaken.

Jag vill ha mer.



Om jag inte släcker kan inte mörkret ta mig.

Jag måste köra.

Jag har mina skäl.

Kära.


Det är kallt ute.
Och jag hatar årstider.

Här
.

Jag lider morgonen mest.
Jag blir så liten maktlös av rytmens hets.
Vid tiden är jag till sängs igen.
Och låter slåss med regeln inom mig.


Du lärde dig köra.


Det blir så naturligt.

Kära
.

Du kör genom natten.
Och vi blundar inte på år.

Vi lider morgonen mest.
Vi såg er sova på vägen.
Vi försökte gräva en hygglig grav.
Men det är ändå inte riktigt acceptabelt.

Positionen är delikat.
Snurra flaskan.
Välj ditt offer.
Ta vid hornen.
Byt riktning.
Om den slingrar.
Bryt dess ben.
I skäl att skydda..

Vi måste köra.
Dom närmar sig.
Bara hoppa in.
Det är nästan över.

Vi räddar dina fränder!
Vi räddar dina bröder!
Vi kör dom långt ifrån.
Gator och ljus.
Alla tecken på mänskligheten.

....

Vi lider morgonen mest.
Vakna i smärtan suddighet.
Glöm allt vi såg.

Möt mig vid bilen om en timme.


Och dom svor om livet.

Se dom vikta hörnen. Här. Avskurna fragment av något ingen vill se och veta dess mindre.

Allt är bra. Allt är bra.

Håll kvinen. Visa ditt inre. Blotta dig. Ditt blod är bara ett bevis på din svaghet.

Ingen fara. Ingen fara.

Skamfläck i pinsamhet. Den jobbiga tystnadsmakerskan. Bråkmakerskan. Ett fragment av något som kunde ha lyckats.

Det går fint.Det går fint.

Men jag lovar dig. Min värld är det helvete himmlen gett sin död för. Jag har nycklarna till alla dörrar du sett låsta. Jag vet precis vad du skäms mest för att andra skulle veta. Jag kan krossa ditt inre genom udden på min penna. Sprättar upp dina kläder med naglarna jag skrapat i betongen. Ditt skal.
Jag kan döda dig utan att röra ditt skinn. Jag kan döda dig med mina läppar. En rörelse. Min korreografi.

Det är vetskapen. Den dödande. Makten i vetskapen om ovetskap.

Hör inte på. Hör inte på.

Jag hörde dig nämna mig.

Säg det.



Får mig falla. I kras. Håller samman. Kvar. Alltid du.

Berätta för mig om det är sant
Att din hud är doppad i honung.
På stan går ryktena, det hörs från taken
Att din hud är doppad i honung.

Alla nere på stan, de pratar om dig som en nyhet
Eller så är det som jag tror när jag går förbi.
Att de önskar att de vet vad jag vet

Om att befinna sig inuti en hemlighet, en hemlighet.


Jag vet varken in eller ut längre men jag såg den skarpa kurvan kring din mun.
Berätta för mig om det är sant
Att den har hämtats av sparvarna, förts hit över ängarna, godkänts av änglarna
Landat på dig.

Jag är ledsen att jag talar så här men när jag ser på dig: Höga Visan
Du är skön alltigenom, min älskade.
På dig finns alla fläckar och det här är det enda som plågar mig:

Helt och fullt kan du aldrig bli min
.

För aldrig kan jag, och aldrig ska jag träda in i ditt skinn.
Och det här är vad som äter mig:

Helt och hållet ska vi aldrig smälta ihop
.

Och det här är vad som äter mig:

Att din hud är doppad i honung.




Att din hud är doppad i honung.


Låt det brinna.

Det finns en annan sida. Det finns någonting jag aldrig ser.
Men jag vill inte veta vad, för därifrån syns längtan mer.

Men om jag tar mig ifrån en sviken dröm och hit igen så kanske jag kan känna meningen med tystnaden.

Svalkar vinden? Värmer solen?
"Ser du något bakom molnen?"
Känner du lyckan genom sorgen?

Jag har inget mer än mina tankar.


Har fått lovord och mordord piska och morot ångest och oro som jag vore av stål och glas.

Borde gå men stannar kvar.
Jag har lovat och glömt. Förlåtit. Fördömt.

Försent för att ångra men tid nog att tänka om och leva med det.


Svalkar vinden?
Värmer solen?
Ser du något bakom molnen?
Känner du lyckan genom sorgen?

Jag har inget mer än mina tankar.

Jag saknar det som inte finns och sprider ut mig själv i vinden.
Bara du kan bära det som gör så ont i mina ögon.

Vi har något stort på gång, så länge ingen bryr sig om vilka höjder vi kan nå.
På vilken sida som vi står.

Så känner du lyckan genom sorgen?

Jag tror jag har något mer än mina tankar.

                                                                    -Den Svenska Björnstammen 

I hennes trädgård faller äpplen idag.

I Hennes trädgård går det två vägar fram.
I hennes trädgård går det två vägar fram.

Den ena som en stig man knappt alls kan se.
Den andra som en autobahn bred.

En går till himlen.
En går rakt ner.

Hon undrar vilken av dom hon ska med.

Och kråkorna skriker. Och hundarna vet.

Och äpplena faller som sten.


                                         J.Thåström

Ert leg,tack, gärna med stålhätta.

Jag var snattare redan som liten.

Först, var det godis från lösgodishyllan. Jag trodde man fick.
Sen, blev det hårvårdsprodukter. Jag behövde.
Sen, lyckades jag få ut öl, cider och cigaretter. Jag behövde hävda mig.
Sen, en kropp. En själ. Ett liv. Nästan ett mord.

Jag stal min egen identiet.

Rått och respektlöst. Utan en ända ursäkt. Tog min egen paxade, bokade och beställda plats.
Bevismaterialen för detta århundrades stöld och mordförsök vilar i mitt minne.
Jag är ditt vittnesmål. Men jag tiger. Jag är rädd för följderna, efter rättegången. Rädd att den råa sidan ska hitta mig. Jag är rädd för att hitta mig själv. Mitt gamla mig-själv.

Undrar hur hon mår idag. Den lilla flickan, med det tunna blonda håret. Hon behövde aldrig använda balsam. Hon åt inte godis, rädd för vad det skulle göra med henne. Ville vara till lags, när hon bröt den. Tusen fallt. Hon älskade sin mamma, sin pappa, sina syskon. Hon älskade sin familj. Men det var en familj på fyra personer. Fyra personer, alla med en kropp, en själ, ett liv.

Dom tre heliga ting hon som så liten stulit för hon behövde, trodde man fick, behövde hävda sig. Det blev ett mord.

Flickan finns inte mer. Hon var det jag stal. Hon var min suktan. Mitt lösgodis. Mitt mord.

Jag kan inte leva som en barnamördare.

Jag stal min egen identiet.
Den som tar den, får den.




"But don't you come here and say I didn't warn you..."

Now the pale morning sings of forgotten things
She plays a tune for those who wish to overlook
The fact that they've been blindly deceived
By those who preach and pray and teach
But she falls short and the night explodes in laughter

But don't you come here and say I didn't warn you
About the way your world can alter
And oh how you try to command it all still
Every single time it all shifts one way or the other

And I'm a goddamn coward, but then again so are you
And the lion's roar, the lion's roar
Has me evading and hollering for you
And I never really knew what to do

Well I guess sometimes I wish you were a little more predictable
That I could read you just like a book
For now I can only guess what's coming next
By examining your timid smile
And the ways of the old, old winds blowing you back 'round

And I'm a goddamn fool, but then again so are you
And the lion's roar, the lion's roar
Has me seeking out and searching for you
And I never really knew what to do

Sometimes I wish I could find my Rosemary Hill
I'd sit there and look at the deserted lakes and I'd sing
And every once in a while I'd sing a song for you
That would rise above the mountains and the stars and the sea
And if I wanted it to it would lead you back to me

And the lion's roar, the lion's roar
Is something that I have heard before
A children's tale, the lonesome wail of a lion's roar

-First Aid kit. The lion's roar

När tårarna sprutar, är du förstörd, och när orden slutar? Det är då du blir hörd...

Jag har ärligt talat sällan varit den som skruvar upp radion när en s.k hit kommer. Jag är en p3-människa. Hellre intressant prat och lite schysst inde/electro/ pop blandning emellanåt. Men igår hände något...

Leona Lewis låt, bleeding love, spelades. Jag utbrast först ett "Argh!!Nu byter jag..." Men just som jag förde handen mot radioknappen, greps jag av känslan. En tanke som stannade till, en sekund blev 3 minuter.
 
"Closed off from love, I didn't need the pain
Once or twice was enough, and it was all in vain
Time starts to pass
Before you know it you're frozen.."

En ensam flicka, som stängt av sig själv från alla andra. Isolerat sig. Ensam.

"...But somethin' happened for the very first time with you
My heart melted to the ground, found somethin' true
And everyone's looking ‘round
Thinkin' I'm going crazy..."


Hon greps av tanken "Om jag var några kilo mindre...". Och hon lyckades. Blev förälskad igen, i känslan. Av full kontroll. Sanning.
Men ingen annan förstod... 

"...But I don't care what they say, I'm in love with you
They try to pull me away, but they don't know the truth
My heart's crippled by the vein that I keep on closin'
You cut me open and I -..."


Ingen skulle ta ifrån henne det här. Känslan. Kärleken. Kontrollen. Hennes liv. Beroendet. Beroendet av ruset i blodet av varje trappsteg hon tog. Neråt.
 
"...keep bleedin', keep, keep bleedin' love
You cut me open..."


Blodet.

"...Trying hard not to hear, but they talk so loud
Their piercing sounds fill my ears, try to fill me with doubt
Yet I know that the goal
Is to keep me from fallin'..."

Folk såg. Folk agerade. Folk talade om för henne vad hon skulle göra, hur hon skulle bli fri från Kärleken. Men hon ville inte höra. Ville inte för allt i världen låta dom tala. Dom ville inte låta henne fortsätta gå i trappan.
Dom satte målen.

"..But nothin's greater than the rush that comes with your embrace
And in this world of loneliness, I see your face
Yet everyone around me
Thinks that I'm goin' crazy.."

För henne fanns ingenting annat. Ingen annan. Men dom andra, som tidigare inte såg. Dom såg.
Och sågade.


"...But I don't care what they say, I'm in love with you
They try to pull me away, but they don't know the truth
My heart's crippled by the vein that I keep on closin'
You cut me open and I -...


...keep bleedin', keep, keep bleedin' love
I keep bleedin', I keep, keep bleedin' love
Keep bleedin', keep, keep bleedin' love
You cut me open...


...And it's drainin' all of me
Oh, they find it hard to believe
I'll be wearing these scars
For everyone to see..."

 
Till slut försvann ljuset. Trappan slocknade. Hoppet. Tron. Ljuset.
..såg någon mer..?

"..But I don't care what they say, I'm in love with you
They try to pull me away, but they don't know the truth
My heart's crippled by the vein that I keep on closin'
Oh, you cut me open and I -

Keep bleedin', keep, keep bleedin' love.."

Kärleken är blind. Såsom en blinda strävar vi efter kanterna. Fumlar runt i virrvarr av känslor. Ingenting är riktigt konkret. Kärleken gör ont.

Och den dödar...


Över salta hav av längtan

Allt känns meningslöst, tomt.
Gnistan ligger någonstans, bortglömd, lämnad.
Ensamheten ekar mellan väggarna.
Ibland hörs en röst. Någonstans. NågonNågon som inte är ensam.

Det bränner. Värker.
Men ensamheten är kall. Alltid. Och inget materiellt kan värma den.
Men jag gör ett enist försök. Ändå.
Te?
Nej...
Cigaretten?
Nej...
sista hoppet ut...

..vetekudden..?

... nej.

Men något börjar värma. Innanför ögonlocket. Kokar.
Men det var bara tårar.
Strömmar av varma, salta tårar.

Och det svider i ett öppet sår.

Lever på impuls, via fjärrkontroll

Spelar det längre någon roll?
Jag orkar inte slåss...
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas,
För sex, musik och våld
var det vackraste som hänt mig sen själen min blev såld
Att synas utan att verka ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej...

Men ingen, ingen, ingen, ingen hör...

Och gäst ikväll är Jesus
Han har kickat heroin
Han läppjar på sitt glas och Ramlösa blir vin
Han berättar om sina vapen, sin tid i Saint Tropez
Om att ge sig själv en chans, om sin nya Z3
I en värld av idioter står han först i kön
Han berättar framför kameran om hur han bytte kön
Eller något helt annat som också är privat
Om alla dom han älskat och dom han bara sög av
Men han sa alltid nej...

Men ingen, ingen, ingen, ingen hör...

-J.Berg Socker

We've heard it all before

I've been crushed, beaten down, frozen to the ground.
Like a fool, I've trusted you. Still I'm hopelessly in love.

Never thought that I would be this helpless. Can't believe I'm giving in for you.
I am crushed, had enough.

Now I wanna leave, but I'm lost.
Now I can't break away.
Although I've made up my mind, my heart is refusing me.

Me for you, you for me. It was us against them all.
Slowly it came to me, what was underneath it all.

I never thought that I could be this reckless.
Can't believe I'm doing this to you, no.
Strip me down. I'm naked now.

And I wanna leave, but I'm lost.
Somehow I can't break away.
Although I've made up my mind, my heart is refusing me.



I hope you know what youre playing with

Well, I couldn't tell you
Why she felt that way
She felt it every day

And I couldn't help her
I just watched her make
The same mistakes again

What's wrong, what's wrong now?
Too many, too many problems
Don't know where she belongs
Where she belongs

She wants to go home
But nobody's home
That's where she lies
Broken inside

With no place to go
No place to go
To dry her eyes
Broken inside

Open your eyes
And look outside
Find the reasons why

You've been rejected
And now you can't find
What you've left behind

Be strong, be strong now
Too many, too many problems
Don't know where she belongs
Where she belongs

She wants to go home
But nobody's home
That's where she lies
Broken inside

With no place to go
No place to go
To dry her eyes
Broken inside

Her feelings she hides
Her dreams she can't find
She's losing her mind
She's falling behind

She can't find her place
She's losing her faith
She's falling from grace
She's all over the place....

She wants to go home
But nobody's home
That's where she lies
Broken inside

With no place to go
No place to go
To dry her eyes
Broken inside

She's lost inside, lost inside...


Trasiga tapeten


Kan inte sova.
- Nej men är sömn så jävla viktigt då?
Kan inte.
- Skit i det då, spring!
Kan inte.
- Men gå ut och  be hela världen om ursäkt för din existens och alla saker du gjort då!
Förlåt...
- Nu?
Kan inte.
- Men för i helvete! Ligg vaken och slicka sår då, fan!
Kan inte.
- Vad nu?
Jag..Jag vill bara...bara...
- Ja men så säg det då!
Jag vill bara. Vara. Perfekt.
- Kan inte.

Just another night beside myself.
-S

Vad hjälper det...

Vad hjälper det om jag nu skulle få ytterligare en diagnos?
Vad hjälper det om jag nu skulle få ökade doser?
Vad hjälper det om jag skulle få födas på nytt och leva om mitt liv?

Jag skulle fortfarande må dåligt.
Jag skulle fortfarande vägra ta dom.
Jag skulle fortfarande begå samma misstag.

Ändra ingenting, Jag är inte nöjd.





The Fear


I want to be rich and I want lots of money
I don’t care about clever, I don’t care about funny
I want loads of clothes and fuck loads of diamonds
I heard people die while they are trying to find them

And I’ll take my clothes off and it will be shameless
Cause everyone knows that’s how you get famous
I’ll look at the sun and I’ll look in the mirror
I’m on the right track yeah I’m on to a winner

I don’t know what’s right and what’s real anymore
I don’t know how I’m meant to feel anymore
When do you think it will all become clear?
‘Cause I’m being taken over by the fear...

Life’s about filmstars and less about mothers
It’s all about fast cars and cussing each other
But it doesn’t matter cause I’m packing plastic
and that’s what makes my life so fucking fantastic

And I am a weapon of massive consumption
And its not my fault it’s how I’m programmed to function
I’ll look at the sun and I’ll look in the mirror
I’m on the right track yeah we're on to a winner

I don’t know what’s right and what’s real anymore
I don’t know how I’m meant to feel anymore
When do you think it will all become clear?
‘Cause I’m being taken over by the fear...

Forget about guns and forget ammunition
`Cause I’m killing them all on my own little mission
Now I’m not a saint but I’m not a sinner
Now everything's cool as long as I’m gettin thinner

I don’t know what’s right and what’s real anymore
I don’t know how I’m meant to feel anymore
When do you think it will all become clear?
‘Cause I’m being taken over by the fear...

-Lily Allen

Tidigare inlägg
RSS 2.0