Det är en bluff. Ett nummer 53. Ett extra ess.
Jag försvinner.
Jag syns.
Men försvinner.
Inifrån.
En illusion av två personligheter. Vad jag kallar jag.
Och den som syns.
Jag tittar i spegeln.
Ser ingenting.
Jag hör att ni ser.
Men jag ser inte henne ni berättar om.
Jag tar upp tråden. Tar upp tråden.
Men den ligger kvar.
Jag dricker. Tömmer glaset. Släcker törsten.
Dricker dricker dricker.
Men glaset är fullt. Det står kvar.
Jag har århundradets smärtor. Men ingenstans att ha dom.
Jag bär tusentons trötthet. Men är tyngdlös.
Ta mig!
Ta upp mig. Du håller mig i din hand. Du svär att du känner att du håller.
Men du ser. Det du ser.
Jag ligger kvar. Orörd på golvet.
En illusion. Ett hollogram.
Men jag svär! Jag ser ju hör ju till och med kände!
Men det är ett faktum.
Jag finns inte.
Att finnas är en psykisk manipulation. En lek.
Tillfredställning. Men den dör när magin avslöjas. Blir till ett enkelt lurendrejeri.
Men allt säger att förlora inte tron. Se inte igenom trolleriet. Förstör inte leken.
Jag vill inte leka.
Vad är verklighet?
Jag syns.
Men försvinner.
Inifrån.
En illusion av två personligheter. Vad jag kallar jag.
Och den som syns.
Jag tittar i spegeln.
Ser ingenting.
Jag hör att ni ser.
Men jag ser inte henne ni berättar om.
Jag tar upp tråden. Tar upp tråden.
Men den ligger kvar.
Jag dricker. Tömmer glaset. Släcker törsten.
Dricker dricker dricker.
Men glaset är fullt. Det står kvar.
Jag har århundradets smärtor. Men ingenstans att ha dom.
Jag bär tusentons trötthet. Men är tyngdlös.
Ta mig!
Ta upp mig. Du håller mig i din hand. Du svär att du känner att du håller.
Men du ser. Det du ser.
Jag ligger kvar. Orörd på golvet.
En illusion. Ett hollogram.
Men jag svär! Jag ser ju hör ju till och med kände!
Men det är ett faktum.
Jag finns inte.
Att finnas är en psykisk manipulation. En lek.
Tillfredställning. Men den dör när magin avslöjas. Blir till ett enkelt lurendrejeri.
Men allt säger att förlora inte tron. Se inte igenom trolleriet. Förstör inte leken.
Jag vill inte leka.
Vad är verklighet?
Kommentarer
Postat av: Karolina
Hej fina tjej!
Du skriver så himla bra, vet du om det.
Håller med dig om att anorexin aldrig kommer att bli nöjd så det är lika bra att göra den så missnöjd som den bara kan bli. Det är faktiskt lite kul att se hur den blir svagare och svagare, se den försvinna. För nu ska den dö. För båda oss.
Hoppas innerligt att du kämpar allt vad du kan Saga, för du är värd så mycket mer än ett liv med en ätstörning. Du är värd att få vara fri. Kom ihåg det. Nu fan krossar vi skiten en gång för alla.
LOVE LOVE LOVE
Trackback
