Skulle göra så mycket, ge så mycket....

...för en normalt fungerande, hel mage å tarmsystem....

Har så ont, ständiga svårigheter. Jag älskar espresso,svart stark espresso å Äpplen-ja, frukt överhuvudtaget.
Men så har vi det här med sönderfräten magsäck...Lite kaffe ner=mycket upp igen.

Imorse när jag klev upp från tunnelbanan å kände doften av kaffet från kiosken kunde jag inte motstå längre. Jag har inte druckit kaffe sen senaste sjukhusvisiten då jag strängt förbjöds det. Men nu gick det inte längre. Å nu mår jag  som jag förtjänar.
Kort å gott.Expresståg mellan toaletten å klassrummet.

Å så dom här evinnerliga tarmpropparna(med fina ord)!!!!
Har äntligen insett att människor utanför sjukhusvärlden faktiskt inte är intresserade av mina sk. "fysiska inre problem gällande tarmarna"...Heh.. Är jag något "hospitaliserad" ut en annan synvinkel?;)

Varför inte sköta sig, sin kropp å slippa det här??Varför inte lyssna på människor som vet vad dom pratar om när dom säger att kroppen kommer ta men för livet om det går för långt??

Låt inte en oeftertänkt dum kommentar väcka tanken
Låt inte den farliga leken börja
Du har bara en kropp
Värna om den.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0