Jag har en bok.

Liv.

En historia. Meningslös om du läser sista bladet först. Förlorar värdet.

Det är resan. Blad för blad. Bygga upp världen för sig själv.
Och går det åt helsicke, tappar du koncentrationen, kan du alltid bläddra tillbaka, läsa om. Förstå med nya ögon.

Jag har klagat på glasögon. Skyllt på störig miljö. Till och med sagt att det inte ens finns någon bok.
Slut på ursäkter.
Boken ligger i min hand. Oöppnad.

Tills nu.
Jag har läst första meningen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0