Du har något.

Ta inget.

Men jag vet att jag är giftig.

Jag har tenderat döda. Ett ögonkast och några ord har inget botemedel.

Så närma dig inte. Ring inte.

 

 

Tro inte på något du ser.

 

Och jag hatar det som sett mig växa halvt och halvt.

Förgiftade. Eller kanske ren renthet. Men fullt av förskriven förväntan och planerad karriär.

 

Det är dödande för ett sinne som söker provokation i penslar händer ljud fångande av osynlighet.

Jag höll handen över vägen för att du sa det. Jag lyssnade.

Jag har blint trott röster som sagt sig ge mig trygghet över vägen.

Jag gick mot rödljus.

 

Röster hörs ingen lyssnar alla hör.

Rött har många nyanser. Det kryper i ögonvrån.