Tjugo har ingen betydelse.

Det Objektiva. Känslosamma. Något påverkat manipulerat.

Ett minne.

Skärande självdestruktivt kräver det mitt salta vatten och jag faller.
Ett svep.
Och där är den vintern.

.

Jackan var fortfarande snöig och du luktade kyla och avgas.
Jag vet du var förskräckt och du hade skäl.
Den första jag valde att låta möta.
Om jag fick ställa mig upp för en kram.
Nej, men du vet regler har aldrig varit vår sak. Håll om mig utan din bedömning.

Du känns som en nyfödd sparv.


Och jag tänkte du ljög. Ett smicker för att döda en tystnad. En lögn för att täcka en annan.

Det är rött. Det där du älskade.

Ja. Det gjorde jag. Jag har alltid haft en dyr smak.

.


Idag vill jag tro att allt var lögn. Det blir minst smärtsamt. Att allt var ett blurrigt påhitt jag i mitt krossade sinne skapat för att överleva en natt och en till.

Men jag stack mig på de torkade rosorna igår.

Dom hade taggar.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0